Ett par, tre gånger om året beger jag och "mamma" Annica oss ut på kantarelljakt. Då kantarellerna föredrar att gömma sig för oss på de mest underliga ställen, så händer det att vi går vilse.
Den här gången var vi riktigt vilse och visste inte vad som var fram eller bak... Men är det nån jag vill vara vilse i skogen med, så är det Annica, för jäklar vad svamp vi hittade och va kul vi hade=)